FOSSDay 2010 är ett inspirerande halvdagsseminarium där du kan få information från företag, myndigheter och akademin kring produkter, tjänster, inköp och upphandling. Dagen organiseras av Fossgruppen och IT-Universitetet tillsammans med Op5, Cybercom och Redpill Linpro och äger rum i Göteborg den 5e november.

Seminariet erbjuder ett fullspäckat program med start klockan 09.45. Dagen erbjuder kortare föredrag, fika, mingel och lunch samt möjlighet att prata med och besöka de företag som deltar. Vi avslutar klockan 15.00 med kaffe.

Talare som deltar på seminariet är:

Peter Östlin – op

Kommersiella intressen som drivkraft för utvecklingen av öppen källkod

EU har nyligen presenterat ett lagförslag som innebär ökad censur på
Internet i syfte att bekämpa barnpornografi. I Sverige filtrerar redan
internetleverantörer webbsidor med barnpornografiskt material. Men var
går gränsen för vad som ska censureras på nätet? Hur effektiva är
egentligen dessa filter? Och vilka konsekvenser har tekniken för
yttrandefriheten?

Den 6 maj 2010 bjuder Göteborgs universitet in till debatt om filtrering och censur på Internet. Bakgrunden är att svenska internetleverantörer redan har infört filter mot barnpornografi på nätet. Samtidigt som ett nytt lagförslag har presenterats på EU-nivå som tvingar internetleverantörerna till ytterligare censur. Vad innebär det för rättssäkerheten när internetleverantörer åläggs att reglera olagligt material? Och vad förväntar man sig att uppnå för resultat när filter införs på nätet – och till vilket pris? I debatten deltar företrädare för internetindustrin, polisen, kriminalvården och media, med flera.

Moderator är Hannes Råstam, flerfaldigt prisbelönt journalist, verksam vid SVT.

Panelen består av:
• Anders Persson, kriminalkommissarie vid Interpol
• Björn Sellström, kriminalinspektör vid Rikskriminalpolisen
• Hanna Harnesk, psykolog vid Skogomeanstalten
• Johanna Bäckström Lerneby, journalist på SVT
• Måns Svensson, fil dr i rättssociologi, Lunds universitet
• Ola Lindholm, chefredaktör för Kamratposten
• Oscar Swartz, frilansjournalist
• Patrik Hiselius, jurist på TeliaSonera

Tid: torsdag 6 maj klockan 13-15
Plats: IT-universitetet, Forskningsgången 6, Lindholmen

För mer information, kontakta:
Marie Eneman, institutionen för tillämpad IT, Göteborgs universitet
eneman@ituniv.se
0709-75 88 44

Henrik Sandklef, institutionen för tillämpad IT, Göteborgs universitet
henrik.sandklef@ituniv.se
0708-65 84 06

…. Samtidigt har detta inneburit att upphovsmännen blivit mer sårbara än tidigare eftersom deras material enkelt kan kopieras och spridas

Man skulle istället kunna säga att de har också fått en ny plattform att stå på. En plattform där de (upphovsmännen) kan nå ut, snabbt och utan dyra distributionskostnader, till sina konsumenter (jag är ingen stor fan av ordet konsument eftersom det sätter gränser på vad en användare kan/får/vill göra … men låt gå för denna gång).

… Upphovsrätten är grundläggande för det kreativa skapandet

Stämmer detta? Om vi frågade Bellman (mer om honom senare), Sokrates, Platon, Da Vinci och John Locke, vad skulle de svara? Att upphovsrätten är grunden för deras skapande? Vad skulle dagens artister svara? För mig framstår en vilja eller ett behov att uttrycka sig som grundläggade…  inte en sen konstruktion som upphovsrätt.

För mig personligen, som den programmerare jag är (försöker vara), är INTE upphovsrätten grundläggande. För mig är det glädjen att programmera och viljan att hjälpa till i ett störra sammanhang (GNU-projektet i detta fall). Däremot använder jag upphovsrätten då jag licensierar mina verk.

Vidare kan man inte låta bli att fundera kring de två orden kreativa skapandet. Är inte allt skapande kreativt? Är inte all kreativitet ett sorts skapande? Är inte orden kreativa skapandet fel att använda ihop på det sättet?

För ett tag sedan surnade jag till på Göran Häggs bok(beställnigsverk!) Varför dog Bellman och hade fram till igår äntligen lyckats glömma den. Även i regeringens folder lyfter man fram Bellmans liv som exempel på var upphovsrätten hade fått ordning på saker och ting. I detta fall Bellmans liv och ekonomi. Göran säger i sin bok: “i ett samhälle präglat av total frihet att ta del av och dela med sig av andras konstnärliga, litterära och musikaliska prestationer”. Suck. Göran säger själv tidigare att 1752 infördes boktryckerireglemente. Detta reglemente innebar ett “piratkopieringsskydd”. Bellman sålde rättigheterna till sitt (enligt mig och många andra) mästerverk, Fredmans Epistlar, till en tryckare. Rättigheterna till verket gick efter ett tag tillbaka till Bellman. Bellman vill sedan ha 100 riksdaler för verket men fick bara 50. Att han endast fick 50 beror snarare på monopolet (privilegium) som ett tryckar-konsortium hade. Bellman var alltså skyddad från så kallade pirater, men kunde ändå inte få tillräckligt betalt. Regeringen säger att Bellman dog utfattig eftersom han inte kunde försörja sig på sitt skapande. Hade förresten inte Bellmans leverne en större inverkan på hans dåliga ekonomi? Vidare säger regeringen att vem som heslt kunde kopiera hans musik och texter. Idag är verkligheten en annan än på Bellmans tid. Det är ju just det den inte är. Ändå dog Bellman.

… efter detta orkade jag inte läsa mer.

Jag är aktiv i Free Software Foundation Europe och i GNU-projektet, i vilka upphovsrätten och en respekt för denna är en förutsättningen för vårt arbete. Jag ser upphovsrätten som en ganska praktiskt konstruktion och har respekt för denna. Dock ser jag brister i den och för mig är GPL ett bra sätt att komma runt dessa brister.

“If people had understood how patents would be granted when most of today’s ideas were invented and had taken out patents, the industry would be at a complete stand-still today. The solution … is patent exchanges … and patenting as much as we can… . A future start-up with no patents of its own will be forced to pay whatever price the giants choose to impose. That price might be high: Established companies have an interest in excluding future competitors.” Fred Warshofsky, The Patent Wars 170-71 (NY: Wiley 1994).